Inte den Bästa av Tisdagar
Jag tror jag kom på kant med den här dagen redan imorse när jag var tvungen att dra ut tre små oskyldiga barn i denna ohyggliga kyla.
Och sedan blev det liksom aldrig riktigt bra.
Helt plötsligt börjar det skava lite oroväckande i halsen och hela arbetsdagen frös jag mig igenom.
På den 7 minuter långa promenaden hem från jobbet förvandlades jackan till ett hårt, prassligt och iskallt tyg och lypsylen till någon slags oformlig massa på mina läppar.
Så kallt var det.
Och hur mina jeansbeklädda lår mådde tänker jag inte ens gå in på.
Det kan omöjligt vara gott för själen med denna kyla!
När jag kommer hem möts jag av den goda nyheten att magsjuka börjat härja på grabbarnas avdelning igen och illamåendet träffar mig som ett hårt slag i magen.
Dessutom är bilen inlämnad och kommer med största sannolikhet vara det ända tills nästa vecka vilket innebär att det inte kommer bli någon träning på gymmet för min del denna vecka (grrrr). Och det blir även svårt att åka iväg och handla så det var bara att klä på sig igen och bege sig ut i kylan för att gå till affären.
Ja det var väl inte det muntraste inlägget ni läst,
men så är ju faktiskt livet.
Fyllt av bra och dåliga dagar och det är väl kanske ändå tjusningen på något sätt.
För även om det kan kallas en klyscha så skulle man ju faktiskt inte uppskatta de bra dagarna och man aldrig hade några dåliga.
Kram på er!
