Lördag.

Kände mig för en gång skull hyfsat utvilad när jag vaknade i morse,
trots att jag väcktes av Lilleman vid 7-tiden.
Hade nog sovit ganska så bra i natt.
Kommer inte ihåg att jag vaknat en massa som jag brukar.

Förmiddagens projekt bestod av att raka benen.
Och vilket projekt det var! Helt slut efteråt :) !
Konstaterade åter igen att jag nu måste få ut de där små knoddarna,
annars får jag gå med orakade ben och det vore ju katastrof!
(I-lands problem om någon missade det....).

Med nyrakade ben åkte sedan mamman och övriga familjen till MAXI för att handla lite inför kvällen. Vi var egentligen bjudna på 35-årsfest i kväll och det hade varit riktigt trevligt att gå på eftersom det inte bjuds så mycket på den varan nu för tiden. Men jag kände mig inte alls upplagd för sådana festligheter i detta tillstånd och maken var ju tvungen att vara i "bilsäkert tillstånd" om han skulle gå själv, så vi stod helt enkelt över detta (tyvärr!). Kvällen kommer istället vara av lite lugnare karaktär, men inte mindre trevlig för det!

För att återgå till MAXI så fick jag i dag många blickar på min stora hydda som sakta vaggade fram med kundvagnen som stöd. Det var dessutom tre personer som kommenterade mitt tillstånd och min mage. Jag tar inte alls illa upp, men visst är det lite märkligt att totala främlingar tycker det är helt OK att påpeka att man ser ut som man snart ska spricka, bara för man är gravid. Hade jag varit lika stor, fast överviktig hade ju ingen sagt något.....

Lördagens sprickfärdiga:


Topp från Lindex och Mammajeans från H&M.


Fredagsdetaljer.




Örhängen från Cubus, Armband (egentligen halsband) från Lindex
och Ådriga händer från värmen......


I väntans tider.



Väntar på bussen.......

I går tog Lilleman och jag bussen ner till stan för att möta upp mamma och gå en liten sväng på stan. Jag hade några ärenden att uträtta och det klarar jag inte på egen hand med Lilleman. Det innebar att min mor fick sig ett ordentligt träningspass. Lilleman fick nämligen lite fria tyglar och behövde inte sitta i vagnen vilket i sin tur innebar att han sprang omkring som en galning, överallt! Med sin stackars mormor efter sig. Det blev en kort sväng på stan! Avslutade kvällen hemma hos mamma och hennes man med god mat och en massa slapp i soffan. Tur att de finns här i stan nu när det inte är så lätt längre att ta hand om Lilleman själv.






Välkommen hit!

Jag är en ung börjar-närma-mig-40-åring som bor i Norrköping i ett litet hus tillsammans med min man och tre busfrön till grabbar. Min vardag är en intensiv blandning av allt mellan höga tvättberg till legofyllda golv. Den kryddas dock med ett stort behov av det där lilla extra som glittrar, glimmar och förgyller tillvaron.

Jag är en godisälskande shopoholic som gärna tränar så mycket jag kan och får tillfälle till. Varje dag är en ny lärdom och ett konstaterande att jag faktiskt är en trebarnsmamma!

Hoppas Du ska trivas och vill titta in igen. Och lämnar Du ett litet avtryck blir jag strålande glad!

Kontakt: hanna.didrikson@hotmail.com