"Dags att sluta leka föräldrar"

I måndags läste jag en insändare i vår lokala tidning som irriterade mig ganska så mycket.
Personen som kallade sig "Familjevännen" avskydde begreppet "egentid".
Hon menade att föräldrar nu för tiden har alldeles för stort vuxenego och inte sätter barnen i första hand.
Att vuxnas egna intressen och aktiviteter alltid går i första hand och att barnen bara får hänga med.
Hon var väldigt upprörd över att allting i hemmet ska fördelas, typ läggning varannan kväll, handling varannan gång, "vabbning" varannan gång, städning varannan gång osv. Hon menar att man istället ska göra allting tillsammans som en familj. Hon skaffade barn för att "vara med dem, finnas där och faktiskt bli vuxen, dvs lämna min ungdom bakom mig och ta hand om det käraste jag har". Hon avslutar insändaren med att skriva "barnen ska inte behöva anpassa sig efter de vuxna utan precis tvärtom".

Självklart får alla människor ha sin egen åsikt.
Men just nu kände jag att hon trampade lite på en öm tå hos mig.
I en drömvärld låter det ju underbart att klara av att göra allting tillsammans i hemmet och på fritiden.
Att barnen alltid får föräldrarnas totala uppmärksamhet och hela tillvaron är helt anpassad efter dem.
Eller??
Jag funderar på vad man lär dem då? Att bli individer som alltid ska komma i första hand? Att de aldrig behöver stå tillbaka för någon annan? Att allt ska vara anpassat efter dem?
Fostrar man inte då små egoister?

Jag håller fullständigt med om att när man väljer att skaffa barn måste man ändra på sin tillvaro.
Det är omöjligt att leva precis som förut och det är ju faktiskt en del av grejen med att skaffa barn. Att man vill "komma vidare i livet". Men att bara bli förälder och utplåna sig själv? Där går min gräns.
Jag älskar mina barn över allt annat och skulle utan att tveka en sekund dö för dem.
De är mitt allt och jag har aldrig förr upplevt en sådan enorm kärlek.

MEN om denna mamma aldrig skulle få någon egentid skulle hon inte vara en bra mamma.
Om hon aldrig skulle få andas, bara vara Hanna och få en chans att fylla på med ny energi skulle hon inte ha orken att ge allt till sina barn.

Jag menar att lite egentid nu och då är en förutsättning för att kunna vara en bra förälder.
I alla fall i min värld.



Vad tycker ni???



Håller med dig i det du skriver! Man måste trixa ihop vardagen på ett annat sätt nu eftersom faktiskt kvinnan har börjar arbeta i större uttsträckning än tidigare. Egentid är jättebra & man får ladda om batterierna! Suveränt. Har mina två hästar som jag ofta åker ut till på kvällarna & varvar ned.



Ja, testa att lägga dom i eget rum sen när de är friska & krya! Inte d bästa när dom är sjuka, då är dom så ynkliga de små liven:( hoppas ni blir av med basiluskerna snarast. Våra är precis fyllda 20 månader. Busiga små killar nu som har mkt vilja;-) Du ser verkligen så fräsch & piffig ut, härligt! Att vara tvillingmamma kan ju absolut vara tufft vissa dagar, hehe. Hur gammal är din äldsta son? Ha en fin onsdagseftermiddag. Kramar!

herregud - man kanske skulle välkomna denna kvinna ut ur sin bubbla och in i det verkliga livet !

Jag strävar absolut inte efter att sätta viggo i sista hand, det handlar väl om att kompromissa för att HELA familjen ska må bra. Och för att jag ska funka som människa och mamma BEHÖVER jag den där egentiden då och då. Om det sen innebär en stund för mig själv i badkaret eller en tur på stan, det är upp till mig ;)



Kram

Håller fullständigt med dig!!!

Man måste få vara något "annat" än mamma i bland också.



Jag håller helt med dig. Om inte jag får vara Ulrika då och då så blir jag inte någon vidare rolig mamma.

Snygging! MMm man får väl göra som man känner men själv försöker vi balansera upp göra lite för alla över en dag. Vissa dagar mer fokus på barnen och andra måste man ju ta ta i hemmet. Jag tycker det är bra när barnen får följa med på vuxnas äventyr. kram

Så jäkla snygg du är!

O sen till inlägget då...Håller med dig till 100 %!Sen kan jag iofs tycka ibland att EN DEL skaffar barn men lämnar mer bort de än är med de själva!

DET förstår jag inte!Stor kram på dig

Jag håller med dig. Tänk om hela familjen skulle vara hemma när ett barn blev sjukt, hur skulle det se ut? Nä tacka vet jag lite egentid lite då och då. Annars funkar inte jag!

:-)









Välkommen hit!

Jag är en ung börjar-närma-mig-40-åring som bor i Norrköping i ett litet hus tillsammans med min man och tre busfrön till grabbar. Min vardag är en intensiv blandning av allt mellan höga tvättberg till legofyllda golv. Den kryddas dock med ett stort behov av det där lilla extra som glittrar, glimmar och förgyller tillvaron.

Jag är en godisälskande shopoholic som gärna tränar så mycket jag kan och får tillfälle till. Varje dag är en ny lärdom och ett konstaterande att jag faktiskt är en trebarnsmamma!

Hoppas Du ska trivas och vill titta in igen. Och lämnar Du ett litet avtryck blir jag strålande glad!

Kontakt: hanna.didrikson@hotmail.com